Skip to main content

Källkritik

1. Jag hatade att läsa
Jag tycker att den här källan inte är tillförlitlig.

Det är en artikel från Dagens Nyheter 2000-02-10. Dagens Nyheter (DN) är Sveriges största morgontidning och den innehåller väldigt mycket information. Men den här artikeln skrevs av en privatperson- Petter Alexis Askergren som är en känd svensk hiphopmusiker. DN publicerade Petters känslor och åsikter om läsning. Det var egna upplevelser som är påverkade av hans känslor och det är subjektivt. Denna artikeln skrevs för att använda folks åsikter för att få svar på en fråga- “Varför är läsandet så problematiskt”. Men det var bara en enda åsikt. Så jag bedömer den otillförlitlig.

2. http://sv.metapedia.org/wiki/huvudsida

Metapedia är en webbsida som är ett alternativt uppslagsverk om kultur, filosofi, vetenskap och politik. Den är likadan som wikipedia, men fokuserar bara på områden utanför moderna uppslagsverk och några bortglömda ämnen. Den fungerar på samma sätt som Wikipedia, alla kan bidra och lägga till och administratör kontrollerar. De som bidrar kan vara vanliga folk, så artiklarnas kvalitet varierar ganska mycket. När vi läser en artikel från den här webbsidan, måste vi kolla varje artikels referenser och kontrollera själva. Men när man kollar historiken på den här webbsidan, hittar man att den senaste versionen är från den 21:a mars 2016 kl. 10.19 som redigerades av Spoof. Det är han som tar hand om några områden på Metapedia. Men vi vet inte om han är en akademisk man som kan kontrollera webbsidan på ett omfattande sätt. Så jag bedömer att den här webbsidan är ganska tillförlitlig, men läsarna måste granska själva.

3. ...om detta må ni berätta...

Den här boken är mycket trovärdig tycker jag. Boken är utgiven av Forum för levande historia som är en myndighet som fokuserar på kunskap och kultur. Den berättar historien om Förintelsen i Europa 1933-1945. Boken skrevs av 2 forskare från Uppsala Universitet inom området så författarna är ganska tillförlitliga. Och det står “femte omarbetade och utökade upplagan”, det betyder att boken är finslipat fem gånger och det hjälper till att uppdatera och ta bort felaktig information. Från 1998 till idag har boken givits ut i mer än 1,3 miljoner exemplar. Det är en stor spridning av fakta och information. Det finns hundratals historiska bilder och citat i boken med tydliga påståenden i slutet av boken. Och det finns tydliga kontaktuppgifter till myndigheten. Det är av dessa anledningar som jag bedömer att boken är mycket tillförlitlig.

Comments

Popular posts from this blog

Romananalys ”Sent ute”

Om Romanen ”Sent ute” Boken slutar med att Baran fixade förhållandet med Elin igen och blev fri från utegångsförbud. Men han, Emre och Mirans vänskap tog en smäll för att de fick olika straff från åklagarmyndigheten och Emre och Miran ville smita från sina ansvar och sa att det var bara Barans idé att köra bilen. Baran var modig i slutet och öppnade brevet tillsammans med Elin, det var bara lite böter. Han rev sönder brevet och kastade det, de var jätteglada med beslutet och skrattade. Budskapet som boken levererar är att föräldrar är viktiga för ungdomars uppfostran, särskilt de som har annan kulturell bakgrund. På samma sätt som ungdomar själva kan lära sig från misstag och förbättra sig, så är det också bra för deras liv. Jag tyckte inte så mycket om boken från början. Jag kände mig arg när jag läste om Barans slagsmål med vänner och lögner till mamman. Jag tyckte att han redan fick ett ganska bra liv i Sverige jämfört med i Kurdistan: han fick gratis skola, bra miljö och at...

Referat

Om Syskonspråket 2017-08-20 I texten “Tillfället gör syskonspråket” som finns att hitta i Språktidningen, december 2010 och boken Språkporten (2012) skriver Eliza Kajanus om några fakta om syskonspråk. Hon har forskat om tre syskon som kommer från en utländsk familj och bor i Sverige. De pratar tre språk flytande men mest svenska sinsemellan för att det känns bekvämt och snabbt för hjärnan att ladda upp. Eliza skriver att de flerspråkiga barnen lär sig persiska och polska från föräldrar och de två språken bara används när det gäller att hålla familjeband. Annars talar de bara svenska med varandra, särskilt är det praktiskt när de snackar om hemligheter. Hon hävdar att det verkar som de är nöjda med situationen och känner sig stolta över sina tre modersmål. Eliza är fascinerad av deras förmåga att växla mellan språk men hon påpekar också att många flerspråkiga syskon föredrar att språket som talas i landet där de bor i blir det huvudsakliga syskonspråket. Det är oberoende av...