En kines i Sverige

1. Jag hatade att läsa Jag tycker att den här källan inte är tillförlitlig. Det är en artikel från Dagens Nyheter 2000-02-10. Dagens Nyheter (DN) är Sveriges största morgontidning och den innehåller väldigt mycket information. Men den här artikeln skrevs av en privatperson- Petter Alexis Askergren som är en känd svensk hiphopmusiker. DN publicerade Petters känslor och åsikter om läsning. Det var egna upplevelser som är påverkade av hans känslor och det är subjektivt. Denna artikeln skrevs för att använda folks åsikter för att få svar på en fråga- “Varför är läsandet så problematiskt”. Men det var bara en enda åsikt. Så jag bedömer den otillförlitlig. 2.  http://sv.metapedia.org/wiki/huvudsida Metapedia är en webbsida som är ett alternativt uppslagsverk om kultur, filosofi, vetenskap och politik. Den är likadan som wikipedia, men fokuserar bara på områden utanför moderna uppslagsverk och några bortglömda ämnen. Den fungerar på samma sätt som Wikipedia, alla kan bidra och lägga...

Om Romanen ”Sent ute” Boken slutar med att Baran fixade förhållandet med Elin igen och blev fri från utegångsförbud. Men han, Emre och Mirans vänskap tog en smäll för att de fick olika straff från åklagarmyndigheten och Emre och Miran ville smita från sina ansvar och sa att det var bara Barans idé att köra bilen. Baran var modig i slutet och öppnade brevet tillsammans med Elin, det var bara lite böter. Han rev sönder brevet och kastade det, de var jätteglada med beslutet och skrattade. Budskapet som boken levererar är att föräldrar är viktiga för ungdomars uppfostran, särskilt de som har annan kulturell bakgrund. På samma sätt som ungdomar själva kan lära sig från misstag och förbättra sig, så är det också bra för deras liv. Jag tyckte inte så mycket om boken från början. Jag kände mig arg när jag läste om Barans slagsmål med vänner och lögner till mamman. Jag tyckte att han redan fick ett ganska bra liv i Sverige jämfört med i Kurdistan: han fick gratis skola, bra miljö och at...

Svenska elever måste kämpa i skolan! Sverige är en av de mest utvecklade länderna i världen på många sätt. Dock förlorar skolsystemet ganska snabbt. Enligt statistiken, har Sverige den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Det låter allvarligt och sorgligt. Tänk på att eleverna är Sveriges framtid. Om de inte har tillräckliga kunskaper, hur kan dem förbättra vårt samhälle? Vad ska vi göra att lösa det här allvarliga problemet? Jag anser att Sverige borde bygga ett positivt medvetande i samhället om att alla vill respektera kunskaper. Det betyder att alla vet att kunskaper är viktiga för sina liv och kan ge sig själva mycket större chanser. Medvetenheten är viktig för att det ger motivation till eleverna. Sverige är ett land med hög välfärd. Elever får gratis skolor och ibland känner sig beviljade att få utbildningar. De tycker inte att skolan är en helig plats, utan bara blir tvingade att gå till skolan varje dag...